En till!

Stickvärlden har fått en ny anhängare! I går fick jag min syster att börja sticka och tro det eller ej men hon blev frälst direkt! Hon har länge pikat mig genom att ge mig stickböcker i present med små lappar instuckna med hintar om vad hon skulle vilja ha, men jag har varit ståndaktig och hela tiden sagt att jag kan lära henne så hon kan sticka själv i stället. Till slut, efter flera års bearbetning, gav hon med sig nu i veckan och i går kväll var det dags.

Som den storasyster jag är så fick hon börja med en provlapp för att testa olika typer av maskor och lite omslag och hoptagningar. Självklart med bambustickor och mjukt, härligt garn (Debbie Bliss Rialto).

Koncentration på hög nivå - och här är allra första provlappen.

För att inte ha stickat sedan mellanstadiet så tycker jag att det är riktigt bra. Det enda som blev tokigt var omslagen som blev från fel håll andra gången = inga hål.

Nu kan man ju tro att fröken skulle välja något enkelt som första stickobjekt (läs rätstickad halsduk) men inte då. Hon ger sig i kast med diagram och spetsstickning direkt, ivrigt påhejjad av sin storasyster. Tre timmar efter att hon fick stickor i sina händer har vi detta resultat:

Och inte nog med det, hon stickade en mönsterrapport till innan kvällen var slut. Dessutom smids det redan planer för koftor och vantar till sambon. Själv ler jag - känner igen symptomen och stickar vidare, peppad av hennes entusiasm.